Trevliga arter

Igår var det ett livligt liv vid fågelbordet, kanske pga. det fina vädret? Vid golfbanan var det fem nötskrikor i ett och samma område, där två höll på och grävde lite bland fjolårslöv. De har säkert gömt någonting där och vill nu ha det tillbaka. De har väldigt minne och när jag var kring 11 år gammal gjorde jag ett litet skolarbete om nötskrikor. Jag fick bl.a. lära mig att nötskrikor faktiskt kan dyka ner i tjockt snölager efter nötter som de gömt tidigare när de hamstrade mat. En stenknäck fann jag även uppe bland trädkronorna.

Hemma vid fågelbordet var några grönsiskor på plats, även två bergfinkhanar, ett par koltrastar och en stationär björktrast. Blåmesar och talgoxar var självklara gäster, ett par grönfinkar var också på plats. Helt plöts kom två domherrar ur tomma intet och hanen satt på fågebordet och tuggade i sig solrosfröna. Honan valde att sitta kvar uppe i japanska körsbärträdet.

Isläget vid sjön har ändrats dramatiskt under de senaste dagarna. Igår var det ett tunt islager vid kanten, men idag var sjön nästan helt istäckt, förutom vid bron där det var en stor vak.

Nytt år, nya årskryss

Tar det lite lugnt med nya årskryss, det vill säga att jag inte far omkring som en galning för att försöka få se så många arter som möjligt redan 1/1. Var vid Tyresta i måndags, de enda fåglarna vi såg i småregnet var 4 omkringflygande gräsänder och en grönsiskehona... Sparvugglorna och orrarna höll säkert i skydd för regnet och ville inte visa upp sig för oss.

En gång var vi på exkursion till Angarn under november - och INTE EN ENDA fågel syntes till!!! Bara ett svagt ljud från skogen, annars var det knäpptyst och tomt...

Nere vid viken där vi bor håller sig två gråhägrar till, ibland ser man dem flyga tillsammans tvärs över sjön och för några veckor sedan såg jag dem sitta på bryggan under lamporna och tittade ner i vattnet. Märkligt att se nattfiskande gråhägrar! I sydligare Europa skulle det inte vara märkligt alls om det var natthägrar som gällde, men gråhägrar här hemma, nattetid, i december var häftigt!

Var också på en resa till Malta nyligen, där i vistades för det mesta på grannön Gozo. Tyvärr fick jag bekräfta att inte en enda större fågel än medelhavstrutar syntes till. Ingen kråka eller skata. De vanligaste fåglarna var utan tvekan "maltesiska sparvar", som är en lokal hybridform mellan gråsparv och spansk sparv. Flera svarta rödstjärtar, sädesärlor och rödhakar syntes till, även ett par svarthakade buskskvättor.
Inga liror syntes till, gulnäbbade liror har stuckit iväg till Sydatlanten och kvar är en del medelhavsliror, som seglar med sina stela vingar över vidda hav allt från Gibraltar i väst till Mellanöstern i öst och från Frankrike i norr till Libyen i söder.

Bruntrast

Den kom, vi kom och vi kryssade!

För två helger sedan brakade det till rejält i C300 och Dagens Fågel med feta röda bokstäver "BRUNTRAST". Det var säkert långt bort tänkte jag, kanske på Öland eller någon liten ö ute i skärgården.
Läste "Låssa, Upl".
... Vafataimej, var ligger Låssa? Uppland har vi ju som vårt grannlandskap. Öland var det inte på tal om. Klickade på kartan.
Såg motorvägen E18 intill, att stället låg utanför Upplands-Bro.

För bra för att vara sant!

...problemet var att jag satt valpvakt åt sju helvilda aussier plus deras kontaktsökande mamma. Jag får helt enkelt hoppas att trasten gillar stället och stannar kvar några dagar. Helst skall den vara kvar på måndag, den 6 nov!
- och det gjorde den!

På måndagförmiddag lastade vi bilen med två vilda boxrar, husse, tuben och den tunga biologibibeln "Life", som vi har i universitetet just nu...
Efter ca 55 min med bil kom vi fram, följde folkströmmen och kom till en stor flock bakom växthusen. Det första ansiktet jag såg och kände igen var Bosse C! Han har bilat ända hit från Öland samma morgon och la precis till arten i sin redan långa artlista. Efter kanske 5-10 minuter dök den upp i rönnbär-apeln (eller vad det nu heter...) med gula små bär.

- Där satt den!

High-five med Bosse och därefter tog husse och jag en lång runda i skogen en bit från Låssa och hundarna fick rusa pälsen av sig. De två var också med när vi kryssade härfågel vid Erstavik i våras, bland annat. Den ena kan skryta med bl.a. svartvingad vadarsvala, svarthalsad trast och isabellastenskvätta.

Underbara fågelmöten

För några dagar sedan stod jag på knän och pumpade cykeldäcken hemma i trädgården. Bakom oss stod en lykta, vars stolpen var en trädstam vi hittade vid stranden vid Grönskär och målade den i svart och skruvade sedan fast lyktan. Min mamma stod framför mig och tittade på mig. Helt plötsligt pekade hon på lyktstolpen och försiktigt vände jag mig om. Där, på toppen, stod en adult rödhake och brydde sig knappast om oss, som stod 2m ifrån.
Rödhaken satt där länge och tittade bort från oss, som om den fokuserade på någon insekt framför sig. Efter flera sekunder flög den iväg. Det är inte direkt man upplever varje dag!

Troligen samma dag som rödhakemötet var min boxer och jag nere vid grannens brygga för att bada lite. En gräsandhona var där vid bryggan tillsammans med sina tre halvstora dunbollar. Honan var knappast skygg och lät sina ungar leta föda alldeles intill oss - men väste lite ilsket åt min nyfikna boxer, som hade inget ont i sig. När vi väl var i vattnet för att simma ca 50m till närliggande ön simmade ungarna endast 50 cm framför oss. Det var en härlig känsla!

Idag var vi ute och seglade i skärgården tillsammans med vår segelbåt Marion Hood. Med henne har vi seglat i Åland (2001) och ute vid Europas kanaler och Medelhavet samt Svarta havet (2003-2008). Dagens mål var från Långviken på Möja till Hällskär några NM söder om Sandön. En bit norr om Sandön fick vi syn på en havsörn segla i termik precis ovanför oss. En till upptäcktes... och en till! Även en ormvråk lååångt upp, där vråken och en av örnarna faktiskt hamnade ovanför de lägsta molnen! Häftigt!!!

Nytt tomtX

Vid halv sex-tiden kikade jag ut genom mitt rumsfönster och fick syn på en ärtsångare, vilket inte är direkt så vanligt här hemma. Ännu ovanligare art fick jag syn på några minuter senare - först såg jag en ganska kraftig fågel sitta på sälgen utanför köksfönstret och kollade den genom kikaren...
- Törnskata!
Jag såg bara arten en gång tidigare här i Saltsjöbaden, för 4 år sedan på toppen av slalombacken men den här gången var det en vacker utfärgad hanne inom vår tomts gränser! Den födosökte rätt länge och flög ibland korta sträckor efter insekter. Ärtsångaren jag såg tidigare upptäckte inräktaren och blev rätt irriterad och varnade en stund innan den gav upp och fortsatte picka efter insekter bland lövverken.
Just nu arbetar Ester (min boxer) i trädgården med att gnaga sönder två wallpaperkartonger för att nå sin middag. Det är nyttigt för hundarna att ibland arbeta för sin mat - och inte alltid få den serverad framför sina ögon utan att ens jobbat lite för sin belöning.

Idag hade jag terminens sista tenta, så nu ser jag fram emot en 12 veckors ledighet! Bilden här nedan var tagen på "vår egen" törnskata.

Fetfossing

Man kan hitta på en massa olika synomymer till tjockfot - men idag åkte vi till Säby gård direkt efter lydnadstävling med min hund (det gick bra kan jag berätta! Besök http://sweetester.blogg.se om ni är nyfikna). Väl på plats var jag lite förvirrad var jag skulle gå, det var en stor folkmassa, vilket hästtjejer tillhörde majoritetet. Frågade en fågelskådarinna vid cafét vart vi skulle och fick lite instruktioner.

Väl på väg dit mötte jag en bekant (glömde tyvärr namnet på grabben, men trevlig var han!) och placerade sedan oss bland fågelskådarhjorden och fick in tjockfoten efter några minuter. Först trodde jag att jag inte såg fågeln, förutom en massa grässtrån och en liten stubbe, men sedan förstod jag att "stubben" i själva verket var tjockfoten!
Det var inte den bästa obsen någonsin - jag har sett bättre sådana i Grekland, men det blev i alla fall ett nytt Sverigekryss.
Ja, vilken dag vi har haft! Än är dagen knappast slut, har minst 8 timmar kvar till sängdags. =)

Ottenby

Min hund och jag har varit nere på Ottenby i några dagar. Dagligen såg dagsrytmen ut såhär: vakna - äta - skåda - äta - sova (siesta) - skåda - äta - sova.
Vädret var dagligen fint och de första två morgonarna var det nästan stiltje så att man kunde se väldigt långt över horisonten. Den sista dagen vände det om till nordvinden (eller någonting därifrån) och dimmigt - temperaturen kröp ner till +3,5...

På morgontimmarna var vi nere vid södra vindskyddet vid udden - och under resten av dagen rörde vi huvudsakligen till söder om Karl X Gustafs mur och upptäckte olika ställen i Ottenby naturreservatet. Jag har varit där nästan årligen sedan 2003 - men nya platser fanns det fortfarande att upptäcka!
Den andra morgonen fick vi syn på två förbisträckade svarthuvade måsar och senare upptäckte jag först två gulhämplingar flyga över fyrträdgården, fortsatte över våra huvud innan de försvann spårlöst - och sen började de andra skådarna hojta till "Gulhämpling" då de fått höra deras läte och blev uppmärksamma.

Ja, man kan ju skåda fåglar utan att höra något alls! Gulhämplingar är lite knepiga fåglar att upptäcka, för de flyger gärna högt - och så är de också pyttesmå, som två små dammkorn uppe i skyn!
Fick en fråga av en annan skådare "-men det måste väl vara jobbigt att inte kunna höra fåglar?" - och mitt raka men "snälla" svar till honom var att man faktiskt skådar fåglar - och inte lyssnar på dom...

Vid ett ställe i norra Lunden fick jag syn på en hona av mindre vattensalamander klänga sig fast i vattnet - där svansen pekade mot vattenströmmen. Nyligen pratade vi om olika djurgrupper på universitetet, bl.a. om "stjärtgroddjur", vilket innehar gruppen salamandrar mfl. (det finns även stjärtlösa groddjur = grodor + paddor m.fl. samt maskgroddjur)
Här kommer några bilder från Ottenbyresan, var vänligen: se men inte röra, tack.

Ljungpipare


Soluppgång långt ovanför horisonten... =)


Rödstjärthane, nyligen anlänt till Ottenby


Rödstjärthona


Lövsångare


"Ottenbyiska kajor" - frieribeteende?












Karl X Gustafs mur


Skärfläckor vid Sandviken






Stjärtänder


Gråsälar


Ester fångade snabbt allas uppmärksamhet. Jag vet inte hur många klapp hon har fått under dessa dagar. =)


Mindre vattensalamander


Den sista dagen var rätt dimmig!

Ejdrar

Nu är ejdrarna tillbaka! Igår var delar av Baggensfjärden istäckt, men idag är de försvunnen - bara i skyddade vikar. När isen går, kommer ejdrarna!
På Erstavik har isen också börjat gå upp och på håll såg jag flera fiskmåsar stå på den - i parvis. Det var gulligt att se att fåglarna också är i kärlekens tecken - och inte bara människorna på kajkanten på Gamla stan i solsken.

Vanliga arter kan vara ovanliga

Ibland glädjs man extra på "vanliga" arter - till exempel när man ser årets första grågås, ringduva, skrattmås etc. - även när man ser en art som är ovanlig på ett ställe - men annars är den vanlig. Här i Saltsjöbaden brukar man nästan aldrig få syn på bläsänder, om man inte åker till Erstavik.

Igår åkte jag till Skogsö för att kolla läget vid Baggensfjärden. Isläget har förändrats mycket sen sist och nu är det fritt vatten hela viken från Skogsö till Värmdöbron och Ingarös v. kust men isen ligger fortfarande kvar längre utåt i fjärden.
Många trutar och måsar stod på iskanten, silltrutarna har blivit mycket fler sen sist. Ett par brunänder upptäcktes bland viggarna och totalt sågs 7 skäggdoppingar - både i vinter- och sommardräkt.
När jag har skannat av läget klart fortsatte jag en liten bit söderut på Skogsö och skannade av ett annat läge vid isen. Helt plötsligt såg jag två par bläsänder stå på isen! Det är andra gången arten sågs i Saltsjöbaden, den förra gången såg jag en sträckande flock - men den här gången har arten vågat mellanlanda. =)

I onsdags besökte vovven Ester och jag Erstavik och fick syn på två skärpiplärkor - det var också ett nytt Erstavik- och Nackakryss!

Årets varmaste dag hittills!

Idag klättrade kvicksilvret upp till +13-strecket och solen sken så det var fullt ös bland fåglarna. Hann sträckskåda lite på balkongen imorse innan jag for iväg till universitetet. Totalt 8 grågäss, 2 kanadagäss, 2 ormvråkar, 1 duvhök samt ca 20 sångsvanar sträckte förbi. Flera ringduvor spelflög och det är kul att se hur de flaxar upp i luften, göra djupa dalar och sedan landa mjukt på något träd eller tv-antenn.

Fågelbordet har gapat tomt de senaste dagarna, trots att de är välfyllda med solrosfrön och talgbollar samt jordnötter... såg bara en enda talgoxe och en grönfink besöka stället under hela dagen!
På eftermiddagen städade jag lite i trädgården och tog bort resten från våra taggiga buskar nedanför trapporna, som har delats itu av fallande snön från taket tidigare i vintras... Varje år blir buskarna bara mindre och mindre - och de här vintern drabbades de extra hårt!

Sent på eftermiddagen for Ester och jag till Skogsö - först till Skogsö k:a och sen till udden intill Baggensfjärden för att kolla läget vid Baggenstäket. Vid utloppet till Baggenfjärden har isen försvunnit REJÄLT sen sist (ja, bara fyra dagar sedan) - och långt bort i värmedallret upptäckte jag en ad. silltrut bland gråtrutarna och ett par havstrutar! På ett annat ställe stod tre ad. skrattmåsar vid iskanten och en kanadagås simmade i vattnet. Efter en stund kom en gråhäger och landade på andra sidan av sundet. Annars var det samma vanliga änder kvar: viggar, några brunänder, knipor, gräsänder, några knölsvanar samt en smådopping.

Snart kommer också skäggdoppingarna och när isen är borta mellan Ingarö och Älgö brukar ejdrarna komma. En gång för ett par år sedan upptäckte jag en flock sjöorrar och en annan gång en alfågel i Baggensfjärden. De är rätt ovanliga i de här vattnen.

Lavskrika

Idag stack vi iväg till Kårnäs på Ljusterö för att försöka få in lavskrikan - och lyckades!

Kom till matningen vid ca 11:20-tiden och redan stod två personer där och tittade på trädkryparen på matningen. Fick smyga oss runt för att inte skrämma iväg fåglarna och parkerade oss på en bra avstånd från "the hot spot". Minuterna gick, en kungsfågel hoppade runt på smågranarna, tre tofsmesar pickade lite på späcken, en nötväcka svirrade förbi. Man får se mycket om man bara stannar upp.

Efter cirka 40 minuter och ingen lavskrika så tänkte jag "det är nog bäst om jag gör något annat, för det brukar hända saker!" - vilket ofta är fallet! Jag tog en tunn kvist och borrade lite i snön... efter endast 1 minut viftade en annan skådare häftigt och pekade på matningen - och där satt lavskrikan!!

- Kryss!

Efter dess åkte vi till ett annat ställe och åt vår matsäck på bryggan i strålande solsken. Jag hade hoppats på att isen skulle ha försunnit kring Ljusterö - men ack, så fel jag hade... =)


(C)

Nåja...

... inga silltrutar eller skrattmåsar idag. :)

Vårfåglar

Vårfåglarna är på ingång och i lördags flög en liten flock ringduvor förbi huset och en ad. havsörn seglade långsamt över köksföstret. Kunde inte låta bli att inte bli imponerad på denna mäktiga fågel och tittade tills den försvann utom synhåll.
I helgens var jag på Smedjebacken i Dalarna i samband med Svenska Boxerklubben och på väg dit, strax utanför Västerås såg jag min första tofsvipa för i år. Årets första stare upptäckte jag idag när jag kikade ut genom köksfönstret.

Idag begav Ester (min boxer) och jag ut på en långpromenad i Erstavik och var ute från 08:55 fram till 11:20. Vid de stora fälten, fd. Överby fanns två ormvråkar och vid ett tillfälle stod jag mitt emellan två stycken som satt i olika träd. På tal om att känna sig iakttagen!

Det händer ibland att jag tänker på en fågelart och så råkar jag få se en sådan efter en liten stund. Jag stod på fälten och tänkte på varfågel: "en sådan brukar finnas någonstans i Erstaviksområdet under vinterhalvåret, undra var den kan finnas just nu..." och kollade i ett par höga träd vid utkanten av fälten med handjagaren - och där satt en varfågel! En läcker art tycker jag faktiskt, och fick ringmärka en sådan på Nidingen (iförsedda tjocka arbetshandskar). Fast det var inte så kul att se en halv uppäten kungsfågel i samma nät som varfågeln...

Jag ska i eftermiddag försöka kolla läget vid Baggenstäket, om någon silltrut och skrattmås har kommit. Isläget är fortfarande ganska likadant, men vid dessa platser som var vattenfria, har blivit lite större på sistone.

Efterlyses!

Min boxer och jag planerar att fjällvandra i sommar (juni eller juli) på Kungsleden (kanske starta vid Nikkaluokta och komma i mål vid Abisko) och söker nu efter någon/ några bra vandrarkompis.

Syftet med fjällvandringen är bara att njuta av naturen, fågelskåda, fotografera natur & djur, uppleva middnattsol m.fl. Övernatta tänker vi göra på fjällstationer och göra dagsetapp till nästa fjällstation (en dagsetapp = ca 10-20 km).
Ester är en glad och kärvänlig boxer som älskar alla och om ni har med er egen hund så blir hon bara glad. Hon har också mycket lätt för att få nya kompisar.

Är Du intresserad? Eller känner du någon annan som är intresserad? Tveka inte, ta kontakt med mig!
E-mail: filippaek@hotmail.com

Närupplevelse med en rödnäbbad trut

Det är är något jag mycket sent kommer att glömma! Upplevelsen ägde rum för fem år sedan (!!) när vi var och seglade i Egeiska havet och jag skrev också om det på SOFnet, under "Filippa bloggar".

"Förra sommaren var det ovanligt blåsigt under några veckor i norra Egeiska havet. Detta medförde att vi blev inblåsta och fick vara på ön Thasos i cirka en vecka. När vinden mojnat och väderprognoserna såg bättre ut fortsatte vi söderut till Samothraki och därefter till Limnos.

Efter några dagar på Limnos avseglade vi tidigt en morgon och det var fortfarande kyligt men rätt blåsigt också. Vågorna var rätt höga och båten gungade ganska kraftigt.

Vid ett tillfälle började jag känna mig lite trött, efter allt spanande efter stormsvalor och funderade på om jag skulle gå in och sova i min koj…
”Nä, jag kan göra det lite senare…” tänkte jag och höll fortfarande min handkikare i beredskap.

Några minuter senare närmade sig en trut bakom båten. Den flög lite försiktigt och spanade ständigt efter någon godbit och kom alltmer närmare oss.

”Det är nog en vanlig medelhavstrut” tänkte jag… ”Nej, det är nog värt att kollas upp!” tänkte jag.

Helt automatiskt lyfte jag handkikaren och fick in truten i kikarfältet…
Det var något skumt med fågeln! Den hade ljusgrå mantel och svarta handpennor med fåtaliga vita teckningar… Det viktigaste kännetecknet tittade jag först på – näbben…
Den hade mörk näbb – och inte gul som medelhavstrut brukar ha…

”R Ö D N Ä B B A D   T R U T! “ skrek det plötsligt i mitt huvud och jag ropade på mina föräldrar som satt en bit ifrån mig. De fick också se den innan den försvann bort mot horisonten.

Tisdagen den 24 juli 2007"

Det är absolut något jag mycket sent kommer att glömma!
RSS 2.0